Tisdagen kan jag inte säga så mycket gott om tyvärr. Trots en natts god sömn har jag varit tröttare än tröttast under dagen. Inte ens fyspasset piggade upp mig, utan jag släpade med mig fötterna genom ynkliga 1,5 km innan kroppen sa att nu får det vara nog. Hem och sov!
Så jag tog mig hem, bara för att inse att jag behövde mer mat i kylen. Så en tur till matbutiken tog mina sista krafter, men där var det nog någon däruppe som tyckte att det fick vara nog. Grabbarna i lägenheten intill, tillika mina kurskamrater, bjöd in mig på spaghetti med köttfärssås och lyckades med bedriften att ge mig lite energi.
Så jag får väl bjuda igen senare, på något sätt.
Jag har med en klump i magen dessutom lagt ut min lilla älskade hund på annons. Det skär i hjärtat att behöva göra det, men hon måste få ett hem för ett år framöver. Men bara ett år, sen vill jag ha henne hos mig igen. Lilla hjärtat... Och Morris saknar jag så det gör ont, min ögonsten.
Ja, jag ska fixa mig ett hus och hundgård så kan vi bo där alla tre när jag kommer hem. Ett fint litet hus som alltid är öppet för mina nära och kära.
Måste fixa hus...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar