onsdag 30 mars 2011

Besök på barnhemmet i stan

Så var det dags igen.
Barnen på Shibirghans barnhem blir alltid lika glada när vi dyker upp. Vi är förmodligen ett lite spännande inslag i deras vardag, och denna gång är inget undantag. Efter att vi delat ut ett paket var med pennor och skrivböcker till barnen så var det dags för fotbollsmatch!

Utdelning av paket med skrivböcker och pennor.


Majoren Ahl satte upp några enkla regler så som att inga händer var tillåtna, men glömde visst att begränsa antalet spelare i varje lag. Det ledde till att vi ställde upp med sex spelare medan pojkarna på barnhemmet hade ett lag med runt tjugo ivriga grabbar!

Majoren förklarar några enkla regler innan matchen börjar.


Planen var inte riktigt vad spelarna i det svenska laget var vana vid med alla sina hålor, ojämnheter och hinder (läs volleybollnät!) mitt i planen. RL kämpade på tappert, men vad hjälper det när varje spelare har en hög med fyra till fem grabbar runt sig? Barnhemmets pojkar avgick med tillslut med segern med 3-1 ivrigt påhejade av flickorna och barnhemmets personal.
Efter matchen bjöds det på kryddad och sockrad varm mjölk, kanske inte det en törstig fotbollsspelare helst dricker, men gott var det trots allt.

Pojkarna är överallt och det är inte lätt att komma åt bollen!


Barnen är som alltid nyfikna och skojar gärna med oss, och även om vi inte pratar samma språk går det ganska bra att kommunicera ändå. Innan vi lämnade barnhemmet kom det in några fler barn som varit iväg och fått nya skor. En av flickorna hade ljuvliga ljusblå ögon och gjorde sig väldigt bra på kort. Jag frågade tjejerna vad de tycker om att göra, om de spelar fotboll eller volleyboll eller något annat. De svarade att de gärna hoppar hopprep, men just nu så används deras hopprep som den tvättlina det egentligen är. Jag bestämde mig genast för att försöka få tag i ett riktigt hopprep till flickorna till nästa gång.

Flickan med de blå ögonen.


Två flickor (systrar?) i likadana färgglada kläder, det är väldigt mycket färg i kläderna här.


Så var det slut på besöket för den här gången, men vi återkommer, barnhemmet är trots allt en av de roligare platserna att besöka. Man kommer därifrån med värme i hjärtat och hopp om att barnen en dag ska få vara med och påverka sitt vackra land mot en ljusare framtid.


.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar